Operant betingning vs Klassisk betingning

Många har säkert hört talas om Operant-och klassisk betingning men vet inte riktigt vad skillnaden är. Jag ska försöka förklara skillnaden så enkelt som möjligt för hundträning ska vara enkelt och lätt att förstå.

Varken klassisk betingning eller operant betingning är något nytt utan har funnits sen 1930-1940 talet men trots detta är det många som inte har hört talas om det eller vet vad det innebär.

Operant betingning brukar tillskrivas B.F Skinner. Det innebär att att allt hunden gör får en konsekvens, ser hunden konsekvensen som en belöning så kommer beteendet att öka. Hundar är enkla på det sättet att de gör bara sånt som lönar sig även om vi kanske inte gillar beteendet. Hunden hoppar upp på bänken och knycker mat, den knyckta maten är en belöning och hunden kommer med stor sannolikhet att hoppa upp på bänken igen. Hunden har varit ”operant” och tänkt i tusentals år, det är inget som vi lärt dom men däremot har de kanske inte tänkt på det som vi vill att de ska tänka på. Den nyfödda valpen kryper närmare sina syskon för att få värme och värmen blir en belöning för krypandet.

Det mesta vi lär våra hundar och använder de till är egentligen bara en bråkdel av deras kapacitet. Lockar och lurar jag hunden så lär jag hunden att vara passiv och vänta på att jag ska visa den vad den ska göra, hundar är smarta så det finns ingen anledning att tänka åt dom. Jag shejpar istället mina hundar och det innebär att de får tänka själva och vara aktiva i träningen. Shejping innebär att man delar upp det man vill lära hunden i små steg och belönar varje steg i rätt riktning mot målet. Ska jag tex lära hunden att snurra så börjar jag med att belöna alla rörelser hunden gör med huvudet för det är det första hunden måste göra för att tillslut kunna snurra ett helt varv.

Klassisk betingning brukar tillskrivas Pavlov. Pavlov gjorde experiment med sina hundar. Han ringde i en klocka och sen gav han hundarna mat och upptäckte att hundarna började dregla när de hörde klockan. Han testade även att göra tvärtom, ge mat först och sen ringa i klockan men då reagerade hundarna inte på klockan. För att betinga en respons till ett neutralt stimuli, i det här fallet en klocka så måste belöningen komma EFTER klockan. På samma sätt lär vi in en klicker, det ljudet betyder inget för hunden i början men hunden får en belöning efter vi klickat så den lär sig snabbt att klickern betyder exakt nu gjorde du rätt och belöning är på väg.

Värdet från belöningen förs över till klockan och detta kan jag utnyttja när jag tränar min hund och något som jag behöver tänka på. Om jag lockar hunden tex så blir det ingen värdeöverföring eftersom godisbiten kommer först istället för sist.

Jag har utnyttjat värdeöverföring när jag skulle lära min äldsta hund att leka. Hanna är en omplacering och hade verkligen inget föremålsintresse alls, gick det inte att äta så var hon inte intresserad. Jag tog en leksak som var mjuk och skön för henne att hålla i munnen för att göra det enklare att lyckas och jag shejpade henne till att börja kampa med den. Dvs jag belönade henne med det bästa hon visste (korv och kycklinghalsar) för att hon tittade på leksaken till att börja med. Sen ökade jag kriteriet till att nosa på den, slicka på den, ta den i munnen osv. tills hon tillslut började kampa och leka med leksaken. På detta sättet kombinerade jag operant inlärning (shejping) med klassisk betingning och överföra värdet från belöningen till stimulit (leksaken). När jag kombinerar klassisk betingning och operant betingning så har jag 2 väldigt effektiva och flexibla verktyg.

Ett annat exempel på klassisk betingning som min andra hund Geni lärt sig är att älska veterinären. Geni älskar vatten, verkligen ÄLSKAR vatten. När hon var yngre fick hon vattentraska hos veterinären och det blev en så stor värdeöverföring för henne att hon sen dess skriker i bilen när hon ser att vi parkerat utanför veterinären trots att hon inte vattentraskat på över 7år. Hon skriker aldrig i bilen när jag parkerar någon annanstans men värdet från vattentrasken har först över till veterinären och de kan göra precis vad de vill med henne och undersöka henne utan några som helst problem.

Men klassisk betingning kan oxå innebära rädslor. Har jag en hund som är rädd för åska tex så kan rädslan föras över till regn eller tryckande luft eftersom det ofta är tryckande luft o regn innan det börjar åska. Hundar är väldigt duktiga på att koppla ihop stimuli med rädslor.

För att ta Hanna som exempel igen. Hon var livrädd för äldre människor när jag skaffade henne. Hon var verkligen skräckslagen och hade antagligen dåliga erfarenheter av dom helt enkelt. I dessa lägen när hunden reagerar med rädsla på ett stimuli så spelar det ingen roll hur vältränad hund du har, Pavlov slår ALLTID Skinner. Är hunden paralyserad av rädsla så kan den inte tänka och lära sig ngt. Man brukar säga att om Pavlov är stor så är Skinner liten och tvärtom. Så är Pavlov stor dvs hunden reagerar starkt på ett stimuli så kommer jag inte kunna lära hunden ngt hur jag än försöker. Jag måste jobba på att minska Pavlov först (hundens reaktion på stimulit) innan jag kan försöka träna hunden.

Ett sätt att minska stimulit är att öka avståndet till det hunden reagerar på. Det kan vara skott, annan hund eller vad som helst, det är ju hunden som bestämmer vad som triggar den. Och hur långt jag behöver öka avståndet bestämmer också hunden. Så länge Pavlov är stor så kommer jag inte lyckas träna hunden. Om hunden som är matglad eller glad i leksaker i vanliga fall inte tar belöningen så är Pavlov för stor även om hunden kanske inte utåtagerar och tydligt talar om för oss att den tycker att det är jobbigt. Vissa hundar blir passiva och står helt still och ser för en ovan ut att må bra men vill den inte ta belöningen så är den inte bekväm.

Messi, lundehunden jag hade tidigare tog inte belöning när vi tränade burlekar ibörjan. Han satt still i buren men vägrade ta godiset även fast han var väldigt glad i mat. Han var inte bekväm i buren så vi fick jobba på att ändra hans känsla till att buren är ngt positivt i enklare steg och sen hade han inga som helst problem med buren mer. Samma med Hanna och pensionärerna. Vi fick hålla oss på långt avstånd och belöna massor för att ändra hennes känsla till ngt positivt och successivt jobba oss närmare och numera kan vi passera äldre människor på stan utan ngr som helst problem.

Samma sak om hunden är väldigt stressad, galen i vilt eller i en överstimulerad miljö. Ett stimuli kan även vara en doft som hunden reagerar på som vi inte känner, antingen att hunden blir rädd och tycker det är obehagligt eller att det luktar fantastiskt gott. Löptiksdoft är ett tydligt exempel som hanhundar kan reagera på. Att hunden slutar lyssna betyder inte att den är olydig utan stimulit är för starkt helt enkelt.

Om jag upptäcker att min hund reagerar på ett stimuli och inte är kontaktbar så behöver jag göra en POA (plan of action) på hur jag ska lägga upp träningen så att vi lyckas. Jag kommer inte gå in på det i detta inlägget för det blir för långt men viktigt att veta är att om jag belönar hunden när den är rädd så ökar inte hundens rädsla som många tror utan den minskar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
<span>%d</span> bloggare gillar detta: